Meny

Frågor och svar

1

Vad handlar allt detta om egentligen?
Läs svar

Det handlar om att planera hur kollektivtrafiken inom Göteborg, Mölndal och Partille ska utvecklas på tjugo års sikt. Innan besluten fattas ville vi veta vad invånarna tycker om de olika alternativ som är aktuella. Därför genomförde vi under hösten 2015 en bred medborgardialog där allmänheten kunde tycka till om framtidens kollektivtrafik. Resultatet av den har arbetats in i det förslag som innan sommaren 2016 gick ut på remiss, och då vi fick in ytterligare synpunkter. Nu finns ett slutligt förslag som ska beslutas under hösten och vintern 2017/2018. Vi som tar fram målbilden är Västra Götalandsregionen, Västtrafik, Göteborgs Stad, Mölndals stad och Partille kommun.
Stäng

2

Varför behöver kollektivtrafiken utvecklas?
Läs svar

Om 20 år beräknas det bo 800 000 personer och arbeta 400 000 personer i Göteborg, Mölndal och Partille. Dessa personer behöver ta sig till jobbet, skolan eller fritidsaktiviteter. Det är en ökning med 200 000 boende och 100 000 arbetstillfällen jämfört med idag. Efterfrågan på enkel och pålitlig kollektivtrafik kommer med andra ord att öka kraftigt framöver. För att kollektivtrafiken ska fungera i framtiden och inte slå knut på sig själv behöver vi göra stora satsningar på kollektivtrafiken.
Stäng

3

Varför genomförs en dialogprocess?
Läs svar

I dialogprocessen förde vi samtal med allmänheten i Göteborgsområdet för att få underlag att ta rätt beslut när vi planerar för framtidens kollektivtrafik. Syftet har varit att få med så många olika infallsvinklar som möjligt för att kunna komma fram till något som blir så bra som möjligt, för så många som möjligt. Medborgardialogen har bestått av flera delar. Diskussionsgrupper gav fördjupade insikter kring vad som är viktigast för resenärerna. På den här webbplatsen fick en bredare allmänhet möjlighet att enkelt bidra till kollektivtrafikens utveckling med sina synpunkter. Separata dialoger genomfördes med ungdomar och funktionsnedsatta – grupper som har unika behov och särskilda relationer till kollektivtrafiken. Samtalen har därför handlat om vilka kvaliteter som är viktigast, exempelvis restid, pris och komfort men också uppfattningarna kring nya sorters trafikslag.
Stäng

4

Hade man som medborgare verkligen en chans att påverka? Var inte allt redan bestämt?
Läs svar

Syftet med medborgardialogen som genomfördes under hösten 2015 har varit att utforma framtidens kollektivtrafik på ett sätt som möter människors behov. Den har därför varit central i arbetet med att ta fram en målbild. Samtidigt är kollektivtrafik alltid en kompromiss mellan olika önskemål och intressen. Men för att göra dessa kompromisser måste vi veta vilka behov och önskemål som finns. Under våren 2016 gick ett förslag ut på remiss, där medborgare, organisationer och myndigheter, bland annat, har lämnat sina synpunkter.
Stäng

5

På vilket sätt innebär satsningarna att människor i socialt utsatta områden får det bättre?
Läs svar

En satsning på kollektivtrafiken innebär i sig en satsning på jämställdhet och jämlikhet. Ett av de övergripande målen är att underlätta ett enkelt vardagsliv utan bil. En satsning på kollektivtrafiken gynnar alla, inte minst de som saknar tillgång till bil. De föreslagna satsningarna knyter ihop områden och skapar bättre förutsättningar för att resa mellan olika stadsdelar för att arbeta eller träffas.
Stäng

6

I Sverigeförhandlingen pekas Operalänken ut som spårväg, men i målbilden är det bussgata. Varför?
Läs svar

Stråket City-Gullbergsvass-Gamlestadstorget inkluderar Operalänken som i Sverigeförhandlingen är utpekad som spårväg. Vi har i utredningsarbetet kommit fram till att Operalänken snarare är bussgata förberedd för framtida spårutbyggnad.
Stäng

7

Vad har Next Stop 2035 och Målbilden för stadstrafiken i storstadsområdet med regeringsuppdraget om storstadssatsningar (den s k Sverige-förhandlingen) att göra?
Läs svar

Sverigeförhandlingen är ett uppdrag från regeringen att förhandla om framtidens järnvägsnät och kollektivtrafik i storstäderna Stockholm, Malmö och Göteborg för att få fler bostäder, bättre arbetsmarknad och ett hållbart resande.

Förhandlingarna beräknas vara klara under 2017 och därefter vet vi mer om vilka möjligheter Sverigeförhandlingen kommer att innebära för Västra Götaland och Göteborgskommunerna. Vill du veta mer om Sverigeförhandlingen hittar du information här.
Stäng

8

Vad har hänt med de synpunkter jag lämnade?
Läs svar

Under vintern 2015/2016 har vi arbetat in synpunkterna från höstens medborgardialog och synpunkter från exempelvis stadsdelsnämnder och andra delar i kommunerna, i den målbild som nu ska beslutas i kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille samt regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen. Även andra organisationer och personer har varit välkomna att lämna svar.
Stäng

9

Vilka har varit med i dialogen?
Läs svar

Totalt genomfördes drygt 30 fokusgrupper med medborgare, högstadieelever, näringsliv och de funktionsnedsattas organisationer. I webbdialogen svarade dessutom 6 300 personer på enkäten. Stadsdelsnämnder och andra delar av kommunerna har också fått tycka till.
Stäng

10

Kan man fortfarande tycka till?
Läs svar

Medborgardialogen och remissrundan är avslutad. Nu väntar beslut i kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille samt regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.
Stäng

11

När ska det vara klart?
Läs svar

Under hösten och vintern 2017/2018, är ambitionen, att kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille samt regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen ska ta beslut om målbilden. Alla parter, och troligtvis även staten och Trafikverket, kommer sedan att behöva bidra för att utvecklingsplanen ska kunna förverkligas med sikte på 2035.
Stäng

12

Bilden med ringarna på kartan, vad betyder den?
Läs svar

En av de frågor som lyfts fram av deltagarna i dialogen är behovet av nya tvärförbindelser för att bättre knyta samman staden, korta restider och slippa ta sig in till city bara för att byta. En ny nätstruktur med en mellanstadsring och en innerstadsring finns med i förslaget. Samtidigt som det går snabbare att resa direkt mellan olika delar av storstadsområdet, blir det mindre tryck på de centrala delarna. De tvärgående stråken kopplar till den övriga lokala och regionala kollektivtrafiken i de så kallade regionala portarna och innerstads­portarna placerade utmed mellanstads- och innerstadsringen.
Stäng

13

Finns det en koppling mellan stadsutveckling och kollektivtrafiken?
Läs svar

Kollektivtrafiken ska användas för att stärka strukturer, länka samman staden, möjliggöra en förtätning och berika stadsmiljön. För att förbättra tiderna i kollektivtrafiken och samtidigt minimera påverkan på andra trafikanter, delas stomnätsstråken upp i prioriterade stråk och integrerade stråk. I de prioriterade stråken har kollektivtrafiken företräde, men i integrerade stråk har kollektivtrafiken samma prioritet som andra trafikslag.
Stäng

14

Vilka färdmedel finns med i planerna?
Läs svar

Den viktigaste slutsatsen är att nödvändig kvalitet och kapacitet kan uppnås genom att bygga vidare på dagens trafikslag, men att det krävs stora investeringar och nya trafikkoncept för buss. Linbanor är det enda helt nya trafikslaget som målbilden föreslår. Spårvagnstrafiken kommer fortsatt att vara en bas i stadstrafiken. Den har hög kapacitet och är redan utbyggd. Samma sak med stombusskonceptet som ska vidareutvecklas till en version 2.0. En nyhet är snabbuss-konceptet som följer devisen ”tänk tunnelbana – kör buss” och även innefattar stationsliknande hållplatser och bytespunkter i huvudsak längs befintliga trafikleder.
Stäng

15

Hur tänker man sig linbanor i Göteborg?
Läs svar

De linbanor som planeras i Göteborg är en del av kollektivtrafiksystemet. De är effektiva lösningar för att överbygga älvar, dalgångar eller berg, motorvägsleder och andra typer av barriärer. Linbanor är separerade från övrig trafik, driftssäkra och har låga driftskostnader jämfört med andra kollektivtrafikslag. En linbana har en kapacitet som motsvarar en spårvagnslinje och en mycket hög turtäthet över hela dygnet. Gondolerna går i 25 km/h och har plats för upp till 25 passagerare, men även cyklar. De har tre kablar för hög komfort och säkerhet. De har typiskt också en betydligt kortare planerings- och byggtid än annan infrastruktur.
Stäng

16

Vad kostar satsningarna?
Läs svar

Sammantaget bedöms målbildens utbyggnad av infrastruktur kosta 25–30 miljarder kronor. Det kan grovt indelas i spårväg 7–8 miljarder kronor, stomnät buss 2–3 miljarder kronor, snabbnät buss inklusive stationer 10–12 miljarder kronor, linbanor cirka 3 miljarder kronor, samt bytespunkter och pendelparkeringar 3–4 miljarder kronor.
Stäng

17

Vilka nyttor medför satsningarna?
Läs svar

Förutom att fler kommer att kunna resa med kollektivtrafiken, förkortas restiden i stomnätet med i genomsnitt 20-25 %. Kollektivtrafiken blir mer pålitlig och bekväm, det blir lättare att ta sig till skola och arbete, innerstaden avlastas och hela staden blir mer tillgänglig för fler invånare. Det skapar goda förutsättningar för ett enkelt vardagsliv utan bil. I en tätare och sammanbunden storstad minskar både behovet av att använda bil och det nödvändiga utrymmet som krävs för biltrafik. Bilen blir ett komplement till kollektivtrafik, gång och cykel istället för tvärtom.
Stäng

Denna webbplats använder cookies. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Denna webbsida använder Google Analytics som samlar in IP-nummer, operativsystem och vilken slags enhet du har besökt sidan ifrån. Google Analytics använder cookies, som är en textfil som lagras på din dator. Denna information sparas endast för att kunna mäta antalet besökare på sidan och se hur sidan har använts.

Jag förstår