Meny

Målbilden - ett förslag till
framtidens kollektivtrafik

2035 tror man att det sammanhängande storstadsområdet Göteborg, Mölndal och Partille kommer ha fler än 800 000 invånare, och dessutom närmare 400 000 arbetsplatser. Detta innebär att kollektivtrafiken måste utvecklas och byggas ut. Därför har ”Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035” tagits fram. Det är ett förslag på hur kollektivtrafiken kan se ut i framtiden och den är framtagen i dialog med olika delar av samhället – allmänhet, organisationer, näringsliv och kommuner. Här nedan kan du läsa en sammanfattning av huvuddragen från medborgar­dialogen. Om du vill läsa hela rapporten hittar du den längst ner på sidan

Huvudidé: Snabbare runt än genom

För att effektivisera och skapa bättre flyt i kollektivtrafiken skapas två ”ringar”. Innerstadsringen består av spårväg som förbättrar tillgänglighet och flyt i kollektivtrafiken i centrala Göteborg. Mellanstadsringen består av ett snabbussnät längs befintliga trafikleder med stationsliknande hållplatser och ger kortare restider mellan platser utanför innerstaden. Ringarna minskar trafiken i innerstaden och City eftersom man inte behöver åka in till exempelvis Brunnsparken bara för att byta. Högre kapacitet och kortare restider, helt enkelt.

Snabbusskonceptet kan beskrivas som tunnelbana ovan jord, med stationsliknande hållplatser och egna körfält.

Vad innebär det här
för oss invånare?

Förutom att fler kommer att kunna resa med kollektivtrafiken, förkortas restiden i stomnätet med i genomsnitt 20-25%. Kollektivtrafiken blir mer pålitlig och bekväm, det blir lättare att ta sig till skola och arbete, innerstaden avlastas och hela staden blir mer tillgänglig för fler invånare. Det skapar goda förutsättningar för ett enkelt vardagsliv utan bil. I en tätare och sammanbunden storstad minskar både behovet av att använda bil och det nödvändiga utrymmet som krävs för biltrafik. Bilen blir ett komplement till kollektivtrafik, gång och cykel istället för tvärtom.

Kollektivtrafiken 2035

Linbana

Linbana är ett samlingsbegrepp för olika typer av system för persontransport med moduler eller gondoler upphängda i vajrar. Det är en väletablerad teknik som nu...

Läs mer

Linbana är ett samlingsbegrepp för olika typer av system för persontransport med moduler eller gondoler upphängda i vajrar. Det är en väletablerad teknik som nu börjar implementeras i urbana miljöer som en kollektivtrafiklösning, framförallt för att överbrygga älvar, dalgångar, trafikleder och andra typer av barriärer. Linbanor är separerade från övrig trafik, driftssäkra, har låga driftskostnader jämfört med andra kollektivtrafikslag, och kan ha en hög turtäthet dygnet runt.

I Göteborg bedrivs ett fördjupat planeringsarbete för att anlägga en linbana från Järntorget till Wieselgrensplatsen, via Lindholmen och Lundby, som ska kunna vara i drift senast 2021. Det är en av flera studerade sträckningar, varav sammanlagt tre ingår i målbilden. Även olika affärsmodeller och huvudmannaskap utvärderas. Utredningar har visat att det går att uppnå en hög kapacitet till en förhållandevis låg investerings- och driftskostnad. De linbanor som planeras i Göteborg bygger på tre kablar för stabil gång, har plats för cirka 25 resenärer och breda dörrar för att möjliggöra en smidig resa för rullstolsburna och personer med bagage, barnvagnar eller cyklar. Det går en gondol var 45:e sekund och de stannar helt inne i stationen två gånger för av- och påstigande, utan att stoppa övriga gondoler. Hastigheten är 20–25 km per timme, vilket ger linbanan en kapacitet på 2 000–3 000 resenärer per timme i varje riktning. Det motsvarar kapaciteten för en spårvagnslinje med 32-meters vagnar i sexminuterstrafik. Höjden över älven är anpassad för att inte störa sjöfarten, vilket mellan Järntorget och Lindholmen betyder minst 45 meter över vattnet.

Stäng

Stombuss 2.0 – Tänk spårvagn, kör buss.

Stombuss 2.0 är en vidareutveckling av dagens stombusskoncept som blir mer attraktivt och har större kapacitet. Framtidens stombussnät tillgodoser i princip...

Läs mer

Stombuss 2.0 är en vidareutveckling av dagens stombusskoncept som blir mer attraktivt och har större kapacitet. Framtidens stombussnät tillgodoser i princip samma behov som spårvägsnätet genom att erbjuda attraktiva resor i de stråk och reserelationer som har det största resandet. Tillsammans med spårvagn utgör stombussarna ryggraden för kollektivtrafiken i och mellan de centrala och halvcentrala delarna av staden.

Stombussarnas linjenät är stabilt och pålitligt, precis som spårvägsnätet. Det finns en trygghet i att de stråk som trafikeras av stombussar kommer att göra det under en lång tid framöver. Trafiken kännetecknas av kapacitetsstarka dubbelledade bussar med karaktäristiskt utseende och inbjudande design. Bussarna går så ofta att man vanligtvis inte behöver titta i tidtabellen. Bussarna har egna hållplatser och hittas enkelt i de stora bytespunkterna. Då stombussarna trafikerar ofta, genom tätbebyggda områden och inom begränsade stråk har de goda förutsättningar att i framtiden trafikeras med el- eller elhybridbussar, vilket medför mindre buller och utsläpp.

Stäng

Snabbuss – Tänk tunnelbana, kör buss.

Snabbnätet består i huvudsak av ett utvecklat snabbusskoncept med egen infrastruktur längs de större trafiklederna och stationsliknande hållplatser...

Läs mer

Snabbnätet består i huvudsak av ett utvecklat snabbusskoncept med egen infrastruktur längs de större trafiklederna och stationsliknande hållplatser som trafikeras av speciella snabbussar. Snabbussnätet ger snabba resor från kranskommuner och ytterområden till city, men även direkt mellan stora knutpunkter och viktiga målpunkter i storstadsområdet. Snabbussnätet utformas så att det går snabbt och smidigt att ta sig mellan stationerna likt en tunnelbana eller pendeltåg.

Snabbussarna kännetecknas av kapacitetsstarka fordon, ofta dubbeldäckare, som även kan komma att köras i fordonståg. Turtätheten är normalt så hög att trafikeringen upplevs som tidtabellslös. Bussarna går på egen körbana eller i genomfartsleder till staden. Stationerna är utformade som pendeltågsstationer och ligger med rak inkörning. I vissa stråk kan de egna körfälten ligga i vägområdets mitt och bussarna har dörrar på båda sidor. Samplanering sker mellan snabbussnätet och omgivande bebyggelse med kompletterande verksamheter, liksom service kring stationer och knutpunkter.

Stäng

Snabbare och rymligare spårvagnar

Spårvagnstrafiken utgör tillsammans med stombusstrafiken även framöver grunden för kollektivtrafiken, men förstärks för att klara större belastning...

Läs mer

Spårvagnstrafiken utgör tillsammans med stombusstrafiken även framöver grunden för kollektivtrafiken, men förstärks för att klara större belastning. Denna trafiken kännetecknas av hög turtäthet och hög kapacitet, men inte nödvändigtvis av lika snabba resor som med snabbnätet. Spårvagnsnätet ansluter till snabbnätet i regionala portar, innerstadsportar, stadens tyngdpunkter och viktiga bytespunkter i storstadsområdet.

Genom att komplettera det nuvarande spårvägsnätet med tunnlar förbi flaskhalsar, barriärer eller tät stadsmiljö samt prioriterade körvägar i markplan kan vi skapa en förbättrad framkomlighet. Dessa kompletteringar, tillsammans med andra åtgärder som längre fordon, skapar en ökad kapacitet. En ökad längd på en del av spårvagnsflottan till 40-45 meter från dagens 30 meter innebär att 30-40 procent fler resenärer får plats i varje vagn jämfört med idag. Utvecklingen av det som kallas innerstadsringen är ett bra exempel på en uppsnabbning av befintligt nät som dessutom avlastar innerstaden. Nätet kommer att snabbas upp genom Lindholmsförbindelsen, en tunnel mellan Bergsjöbanan och Angeredsbanan (från Kortedala till Alelyckan).

Stäng

Förbättrade bytespunkter

Det är viktigt att bytespunkterna – de hållplatser där man byter linje eller färdmedel – fungerar bra och...

Läs mer

Det är viktigt att bytespunkterna – de hållplatser där man byter linje eller färdmedel – fungerar bra och känns trevliga, inte minst eftersom de blir mötesplatser i staden. Tanken är att det där ska finnas alternativa resmöjligheter, särskilt för dem som kan tänka sig ett eller två byten på resan. Vår inställning till byten beror mycket på hur vi upplever själva bytespunkterna, och vad vi kan vinna på att göra ett byte. Därför finns nio olika kvalitetsmål för att skapa bytespunkter, utöver enkelhet att byta linje eller färdmedel ingår riktlinjer för att skapa en attraktiv stadsmiljö. Genom att utveckla staden med bra boendemiljöer och verksamheter i direkt anslutning till bytespunkterna, blir de tryggare och attraktivare.

Utöver väl fungerande gång- och cykelanslutningar är tillgången till lånecykelsystem en framgångsfaktor. Cykelparkering ska finnas och på vissa platser också pendelparkering för den som ansluter med bil. Det är dock oftast enklare att skapa pendelparkeringar längre ut i systemet än inne i stadstrafikområdet, inte minst eftersom ytan ofta är begränsad där.

Stäng

Här bygger vi nytt eller
förstärker det befintliga

Linnéplatsen – Stigbergstorget - Lindholmen

Restid på under fem minuter från Linnéplatsen till Lindholmen genom Lindholmsförbindelsen över Stigbergstorget. Ger också snabbare resor mellan områden utanför innerstaden, eftersom man slipper passera city. Även snabbusslinjer ska kunna utnyttja denna länk.

Linbanorna över älven

Med tre nya förbindelser skapas fler möjligheter att ta sig mellan de båda älvstränderna och knyter ytterligare ihop Hisingen med fastlandet. Järntorget–Lindholmen–Wieselgrensplatsen, Svingeln–Gullbergsvass–Ringön–Brunnsbo och Backa-Hjällbo-Kortedala.

Allélänken: Haga-Polhemsplatsen

Ny spårväg i allén mellan Haga och Polhemsplatsen förbi Centralen till Hisingsbron. Eftersom trafiken inte passerar Brunnsparken utan tar en annan rutt avlastas den delen av city. Snabbnätslänken längs Dag Hammarskjöldsleden från Järnbrott/Radiomotet till Linnéplatsen möjliggör en snabb förbindelse från hela södra storstadsområdet in mot centrala Göteborg. Stråket kan också användas för söderifrån kommande linjetrafik.

Mellanstadsringen: Mölndal- Frölunda Torg- Lindholmen-Partille

Snabbuss som går längs lederna från Mölndal till Frölunda och vidare mot Lindholmen, Backaplan, Brunnsbo och Partille. Ger ett högklassigt snabbstråk från sydväst till nordost, förbinder flera viktiga platser i storstadsområdet och innehåller många av de saknade tvärlänkarna. Tänk tunnelbana kör buss. Stationer istället för hållplatser, hög kapacitet i stråket som förväntas få många nya bostäder.

Spårväg Norra Älvstranden och stombuss mot Vårväderstorget och Backa

Ny spårväg från Brunnsbo till Lindholmen via Backaplan möter kapacitetsbehoven från de bostäder som är på gång i området. Från Lindholmen mot Eriksberg och vidare till Vårväderstorget, liksom från Brunnsbo till Backa, byggs högklassiga stombusstråk.

Spår till Åbro och stombusstråk Toltorpsdalen

En förlängning av spårvägen från Mölndals stadskärna och söderut höjer kapaciteten, ökar framkomligheten och erbjuder direktresor med spårvagn till företagen i Åbro.

Stombuss Tolltorpsdalen–Forsåker

En förstärkning av stråket genom Toltorpsdalen via Mölndals stadskärna och vidare genom den nya stadsdelen Forsåker. (Mer info hittar du på sidan 34 i Målbilden)

Uppsnabbning av spårväg

Vissa delar av spårvägsnätet har för långa restider i förhållande till restidsmålen. Genom att arbeta med att snabba upp befintlig spårväg går det att förbättra tillgängligheten avsevärt. Uppsnabbning kan ske genom att minska antalet hållplatsuppehåll där så är möjligt och där buss istället kan trafikera de platser som inte längre trafikeras med spårväg. Angeredsbanan kan med ett nytt signalsystem få en högre skyltad hastighet. (Mer info hittar du på sidan 34 i Målbilden)

Snabbusstråk Nordost

Tvärförbindelsen knyter samman tyngdpunkterna Angered och Rymdtorget med Partille i söder och Surte i norr.

Detta är bara några exempel på sträckningar i förslaget. Vill du läsa mer hittar du samtliga i målbilden.

Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035

De bärande delarna håller

Vi har fått svar från totalt 60 kommuner, nämnder, myndigheter, organisationer samt enskilda personer och företag. Synpunkterna hjälper oss i arbetet med den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i storstadsområdet.

Vi kan konstatera att de strategiska delarna i målbilden – kvalitetsmål, principer och struktur – får ett brett stöd. Detta gäller även för vilka stråk som behöver förstärkas.

Synpunkterna handlar framförallt om att komplettera, konkretisera och förtydliga, men också om att höja ambitionsnivån vad gäller restider och planskildhet och om att visa på möjliga lösningar för att hantera målkonflikten mellan framkomlighet och stadsmiljö. Det har kommit in flera förslag på nya eller alternativa länkar som i vissa fall behöver studeras vidare.

Målbilden behandlas politiskt under våren 2017

Stadstrafikforum GMP, som är politisk styrgrupp för projektet, beslutade därför att ge projektet ett halvår extra för att utreda och komplettera.

Det betyder att det slutliga förslaget kommer att läggas fram för beslut i de tre kommunernas och Västra Götalandsregionens fullmäktige under våren 2017.

Kommande och befintliga underlagsrapporter finns tillgängliga via Västra Götalandsregionens webbplats: vgregion.se/gmp.

Där finns också en remissrapport i fullständig version och i en sammanfattad variant.

Detta undersöker vi nu:

  • Konsekvenser av kollektivtrafikens framkomlighet på stadsmiljön vid prioriterade stråk och förslag på lösningar
  • Uppsnabbningar av spårvägssträckor in mot och runt centrum
  • Möjliga planskilda sträckor genom centrala Göteborg
  • Möjlig användning av så kallade duospårvagnar som kan köras både på järnväg och spårvagnsspår
  • Vidare konceptutveckling av det som kallades Snabbuss respektive Stombuss 2.0 i remissversionen
  • Marknadsanalys för snabbusstråk längs trafikleder, utformning av stråken, placering av stationer etc
  • Vidare konceptutveckling av bytespunkter vad gäller funktioner och integration med stadsmiljö och stadsutveckling etc
  • Vidare kapacitets- och restidsanalyser, bland annat för att identifiera flaskhalsar efter 2035
  • Specialstudier av förslag till nya eller ändrade länkar
  • Prioritering och tidsordning av åtgärderna utifrån kollektivtrafik- och stadsutvecklingsbehov.
  • Konsekvensbedömningar (miljö-, social, barn-, kultur-, samhällsekonomisk) görs i början på 2017 baserat på den sista preliminära upplagan av beslutsversionen och kommer att följa med som beslutsunderlag till kommunernas och regionens fullmäktige.
  • Målbildens robusthet och utvecklingsmöjligheter med utblick mot 2050

Vi passar också på att se över och förenkla begrepp, kartor och dokumentstruktur och vi förtydligar avgränsningar och relationer till andra trafikslag och områden för att göra innehållet så lättillgängligt som möjligt.

Tack för hjälpen, alla ni som kommit med synpunkter!


Arbetsgruppen för Målbild för stadstrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille 2035.

Jörn Engström, VGR
Anna Berlin, Göteborgs Stad
Stefan Krafft, Västtrafik

Denna webbplats använder cookies. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Denna webbsida använder Google Analytics som samlar in IP-nummer, operativsystem och vilken slags enhet du har besökt sidan ifrån. Google Analytics använder cookies, som är en textfil som lagras på din dator. Denna information sparas endast för att kunna mäta antalet besökare på sidan och se hur sidan har använts.

Jag förstår