Meny

Målbilden - ett förslag till
framtidens kollektivtrafik

2035 beräknas att det sammanhängande storstadsområdet Göteborg, Mölndal och Partille kommer ha fler än 800 000 invånare, och dessutom närmare 400 000 arbetsplatser. Detta innebär att kollektivtrafiken måste utvecklas och byggas ut. Därför har ”Målbild Koll2035 - Kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille” tagits fram. Det är ett förslag på hur kollektivtrafiken ska se ut i framtiden och den är framtagen i dialog med olika delar av samhället – allmänhet, organisationer, näringsliv och kommuner. Här nedan kan du se huvuddragen och några exempel på åtgärder i förslagshandlingen som går ut för politisk behandling hos parterna under hösten 2017.

Huvudidé: Snabbare runt än genom

För att skapa bättre flyt i kollektivtrafiken och minska trycket på centrum gör vi två ”ringar”. Innerstadsringen förbinder city med Korsvägen, Linnéplatsen samt Lindholmen och består av spårväg med hög standard. Mellanstadsringen består av separata bussbanor längs befintliga trafikleder och får stationsliknande hållplatser. Mellanstadsringen ger kortare restider mellan platser utanför innerstaden och är en del av metrobussnätet. Ringarna minskar trafiken i innerstaden och city eftersom man inte behöver åka in till exempelvis Brunnsparken bara för att byta. Högre kapacitet och kortare restider, helt enkelt.

Huvudidé: Tydliga trafikkoncept

Vana resenärer känner idag sina ”egna” linjer, men kan tycka att resten är lite rörigt. Med trafikkoncept som hänger ihop – allt från vilket jobb de gör till hur fordon, hållplatser, körbanor och trafikeringen ser ut – blir det både effektivare och mer överskådligt. Stadsbana, spårvagn och citybuss erbjuder direktresor längs stråk in mot city, med få undantag inom 15 minuter. Metrobuss knyter ihop viktiga målpunkter i hela storstadsområdet – inklusive city – med restider på maximalt 30 minuter.

Vad innebär det här
för oss invånare?

Förutom att fler kommer att kunna resa med kollektivtrafiken, förkortas restiden i stomnätet med i genomsnitt 20-25%. Trots en enklare och effektivare linjestruktur blir inte bytena fler. Kollektivtrafiken blir mer pålitlig och bekväm, det blir lättare att ta sig till skola och arbete, innerstaden avlastas och hela staden blir mer tillgänglig för fler invånare. Det skapar goda förutsättningar för ett enkelt vardagsliv utan bil. I en tätare och sammanbunden storstad minskar både behovet av att använda bil och det nödvändiga utrymmet som krävs för biltrafik. Bilen blir ett komplement till kollektivtrafik, gång och cykel istället för tvärtom.

Kollektivtrafiken 2035

Stadsbana & spårvagn

Spårvagnstrafiken delas upp i två koncept: Stadsbanelinjer som trafikerar längre stråk där spårvägen normalt går på egen banvall och har längre mellan hållplatserna...

Läs mer

Spårvagnstrafiken delas upp i två koncept: Stadsbanelinjer som trafikerar längre stråk där spårvägen normalt går på egen banvall och har längre mellan hållplatserna. Angereds-, Bergsjö-, Länsmansgårds-, Frölunda- och även Mölndalsbanan håller redan stadsbanestandard i långa stycken. På flera platser i centrala staden behöver vagnarna nu anpassa sin hastighet, men det går att succesivt förbättra banorna och planskilja dem i tätare stadsmiljöer vilket också minskar barriäreffekterna. Stadsbana har egenskaper som liknar en tunnelbanas, och faktum är att det var så tunnelbanan i Stockholm växte fram – genom separerad spårvagnstrafik som delvis gick i tunnel i mitten av 1900-talet.

Spårvagn trafikerar övriga, något kortare stråk i det som kallas huvudnätet. Tekniskt sett är koncepten stadsbana och spårvagn samma system och de kan därför överlappa något, men riktlinjerna för hållplatsavstånd, korsningspunkter och hastighetsanspråk skiljer koncepten åt. På längre sikt kommer skillnaderna att öka, bland annat vad gäller fordonslängd. Inom 20 år kan vi behöva köra 60-meterståg på några stadsbanelinjer. Ett antal sträckor i centrala staden klassas som lokalbanor där spårvagnar kör i blandtrafik.

Upphandlingen av nya spårvagnar är klar och det kommer finnas möjlighet att även beställa längre vagnar. Linjenätet kommer att bli enklare och det kommer byggas några viktiga nya sträckor såsom Allélänken, Linnéplatsen till Lindholmen i tunnel/bro och vidare till Frihamnen och Brunnsbo.

Stäng

Citybuss

Citybusslinjer gör samma jobb som spårvagnsnätet, det vill säga erbjuder direktresor till och från city (innanför Vallgraven), ofta och pålitligt.

Läs mer

Citybusslinjer gör samma jobb som spårvagnsnätet, det vill säga erbjuder direktresor till och från city (innanför Vallgraven), ofta och pålitligt. De går längs stråk där det bor många, men där det inte finns spårväg eller där spårvagnstrafiken behöver kompletteras för att nå fler platser. Citybuss är en vidareutveckling och renodling av stombusskonceptet som ibland har sammanfattats ”tänk spårvagn – kör buss”. Det innebär att körvägar och linjenät ska vara stabila över tid precis som spårvagnsnätet, inte att man kör buss i väntan på utbyggnad av spårvagn. Överallt där det behövs och är möjligt ska det finnas egna körbanor. Buss är ett mer flexibelt trafikslag, men det ska utnyttjas för bättre anpassning, inte för kvalitetssänkning.

Citybusslinjerna går genom tätbebyggda områden, vilket betyder att det så snart som möjligt ska köras med el- eller elhybridbussar.

Stäng

Metrobuss

Metrobuss är något helt nytt för Storgöteborg och samtidigt en vidareutveckling och stor standardhöjning av dagens så kallade färgade expresser...

Läs mer

Metrobuss är något helt nytt för Storgöteborg och samtidigt en vidareutveckling och stor standardhöjning av dagens så kallade färgade expresser som går från ytterstaden och grannkommunerna. Metrobusslinjerna binder samman tyngdpunkter och andra viktiga målpunkter i storstadsområdet genom korta restider, även till city. Metrobussnätet är det som står för de största restidsförbättringarna, men det kommer också kräva en del investeringar, om än en bråkdel av vad ett nytt, eget högbane- eller tunnelbanesystem skulle kosta.

Närmast Göteborg kör metrobussarna på egen infrastruktur längs trafikleder med stationsliknande hållplatser. Ett tydligt exempel är den tidigare beskrivna mellanstadsringen som går längs Söder-Västerleden, Lundbyleden och E6 mellan Tingstadsmotet och Åbromotet.

Fordonen kan vara dubbeldäckare och köras i fordonståg, vilket ger möjlighet att anpassa kapaciteten efter behov, utan att påverka turtätheten. Metrobussarna kan ha dörrar på bägge sidor så att de kan stanna vid både vanliga hållplatser längre ut och vid stationer med plattform i mitten. Stationerna läggs bara där det finns ett stort underlag. Det går oftast att byta till annan kollektivtrafik och eftersom stationerna byggs över lederna knyter de också ihop områden på ömse sidor för gående och cyklister.

För de regionala stråk som saknar pendeltågstrafik fyller metrobussystemets infrastruktur samma roll som järnvägen inom storstadsområdet.

Stäng

Stadslinbana

Linbanor är en väletablerad teknik som nu börjar implementeras i stadsmiljöer som del av den vanliga kollektivtrafiken.

Läs mer

Linbanor är en väletablerad teknik som nu börjar implementeras i stadsmiljöer som del av den vanliga kollektivtrafiken. De är idealiska för att överbrygga älvar, dalgångar, trafikleder och andra typer av barriärer. Linbanor är separerade från övrig trafik, är driftssäkra och har relativt låga driftskostnader, trots en hög turtäthet dygnet runt.

I målbilden ingår en första linbana mellan Järntorget och Wieselgrensplatsen via Lindholmen. Den ska ha tre kablar för stabil gång med gondolerna som rymmer cirka 25 resenärer, breda dörrar för att möjliggöra en smidig resa för rullstolsburna och personer med bagage, barnvagnar eller cyklar. Det går en gondol var 45:e sekund och de stannar helt inne i stationen två gånger för av- och påstigning, utan att stoppa övriga gondoler. Hastigheten är 20–25 km/h, vilket ger linbanan en kapacitet på 2 000– 3 000 resenärer per timme i varje riktning. Detta motsvarar kapaciteten för en vanlig spårvagnslinje.

Den första linbanan kan efter utvärdering följas av fler, exempelvis en från Svingeln till Brunnsbo via Gullbergsvass och Ringön och en från Backa till Kortedala via Bäckebol och Hjällbo som tidigare studerats.

Stäng

Förbättrade bytespunkter

Det är viktigt att bytespunkterna fungerar bra och känns trevliga, inte minst eftersom de blir mötesplatser i staden.

Läs mer



Det är viktigt att bytespunkterna fungerar bra och känns trevliga, inte minst eftersom de blir mötesplatser i staden. Bytespunkter är en också en viktig del av strukturen där stråken in mot city möter innerstads- och mellanstadsringens tvärförbindelser. I de flesta av de utpekade bytespunkterna går det att byta mellan metrobuss och stadsbane-, spårvagns- och citybusslinjer. Vissa bytespunkter är också nav i en väl utbyggd lokal områdestrafik.

Vår inställning till byten beror mycket på hur vi upplever själva bytespunkterna, och vad vi kan vinna på att göra ett byte. Därför finns nio olika kvalitetsmål för att skapa bytespunkter. Utöver enkelhet att byta linje eller färdmedel ingår riktlinjer för att skapa en attraktiv stadsmiljö. En grundprincip är också att placera bytespunkter på platser där det finns ett rikt stadsliv med ett utbud av handel, mötesplatser och många boende – eller där bytespunkten och alla resenärer kan bidra till att det skapas.

Det är lätt och tryggt att ta sig till bytespunkten till fots eller med cykel – vilket gäller alla hållplatser – och det finns säkra cykelparkeringar och i innerstaden även tillgång till lånecyklar. I anslutning till flera av stationerna i metrobussnätet finns pendelparkering för den som ansluter med bil.

Stäng

Här bygger vi nytt eller
förstärker det befintliga

Innerstadsringen (Linnéplatsen – Stigbergstorget – Lindholmen – Frihamnen)

Restid på under fem minuter från Linnéplatsen till Lindholmen genom Lindholmsförbindelsen via Stigbergstorget. Med en hel innerstadsring går det också lättare att resa mellan platser utanför innerstaden och man slipper oftare passera city.

Linbana (Järntorget–Wieselgrensplatsen)

Planeringen av den första stadslinbanan är redan i full gång. Kanske är den på plats redan till 400-årsjubileet och gör det lättare och snabbare att ta sig mellan Järntorget, Lindholmen och Wieselgrensplatsen - över älven, Lundbyleden och hamnbanan utan byten.

Allélänken: Haga-Polhemsplatsen

En ny spårväg i allén mellan Haga och Polhemsplatsen förbi Centralen till Hisingsbron avlastar Brunnsparken och andra delar av city och gör hela spårvägsnätet pålitligare. Stadsbanelinjer från Angered och Bergsjön vidare mot Frölunda och så småningom Dag Hammarskjölds led kommer att gå denna väg.

Mellanstadsringen (Söder-Västerleden, Lundbyleden och E6 Tingstadstunneln-Åbromotet)

Metrobusslinjer kan köra på egna banor längs trafiklederna från Mölndal till Frölunda och vidare mot Lindholmen, Backaplan, Brunnsbo och söderut från Tingstadstunneln. Mellanstadsringen förbinder flera viktiga platser i storstadsområdet, innehåller många av de saknade tvärlänkarna, och är en del i metrobussnätet som även sträcker sig ut i ytterstaden och grannkommunerna och in till city via trafiklederna.

Citybuss (Tolltorpsdalen–Forsåker)

En förstärkning av busstråket genom Toltorpsdalen via Mölndals stadskärna och vidare genom den nya stadsdelen Forsåker.

Citybuss till Länsmansgården, Backa, Kallebäck, Bergsjön m fl

Nya citybusstråk från Länsmansgården via Vårväderstorget och Västra Eriksberg mot city, från Rymdtorget och söder om Bergsjön via Gamlestaden och Gullbergsvass, från Kallebäck via Gårda och uppgraderingar av befintliga stombusstråk för att höja kvaliteten och ta hand om många fler boende.

Uppsnabbning av stadsbana/spårväg

Vissa delar av stadsbanenätet har för långa restider i förhållande till restidsmålen. Genom att arbeta med att snabba upp befintlig spårväg går det att förbättra tillgängligheten avsevärt. Kortedalatunneln kommer att avsevärt förkorta restiderna från Bergsjön och med ett nytt signalsystem kan maxhastigheten på Angeredsbanan höjas. Uppsnabbning kan även ske genom att minska antalet hållplatsuppehåll där så är möjligt. På sikt kan flera sträckor i täta stadsmiljöer behöva planskiljas.

In- och genomfart Metrobuss

Metrobussar från Kungssten i väster angör city via Oscarsleden, från Partille i öster via E20 och E45/Oscarsleden och från norr på E6 via Tingstadstunneln och E45/Oscarsleden. Från söder föreslås bussarna köra via Ullevigatan, över Bangårdsviadukten med en genomgående station ovanpå en ny Nils Ericson Terminal och vidare ner på E45/ Oscarsleden.

Detta är bara några exempel på sträckningar i förslaget. Vill du läsa mer hittar du samtliga i målbilden.

Målbild Koll2035 – kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille 2035

När förslaget gick ut på remiss fick vi svar från totalt 60 kommuner, nämnder, myndigheter, organisationer samt enskilda personer och företag. Synpunkterna hjälpte oss i arbetet med den långsiktiga utvecklingen av kollektivtrafiken i storstadsområdet. De strategiska delarna i målbilden – kvalitetsmål, principer och struktur – fick ett brett stöd, och detsamma gäller även för vilka stråk som behöver förstärkas.

Synpunkterna handlade framförallt om att komplettera, konkretisera och förtydliga, men också om att höja ambitionsnivån vad gäller restider och planskildhet, och om att visa på möjliga lösningar för att hantera målkonflikten mellan framkomlighet och stadsmiljö. Detta har studerats vidare och nu har ett slutligt förslag lagts fram för beslut i de tre kommunernas och Västra Götalandsregionens fullmäktige under hösten 2017.

Fullversionen av Målbild Koll2035 – kollektivtrafikprogram för stomnätet i Göteborg, Mölndal och Partille finns att hämta på Västra Götalandsregionens webbplats koll2035.se. Där kan du även läsa remissrapporten och övriga underlagsrapporter.


Arbetsgruppen för Målbildsprojektet

Jörn Engström, VGR
Mattias Sjöholm, Göteborgs Stad
Stefan Krafft, Västtrafik

Denna webbplats använder cookies. Genom att använda webbplatsen godkänner du användningen av cookies.

Denna webbsida använder Google Analytics som samlar in IP-nummer, operativsystem och vilken slags enhet du har besökt sidan ifrån. Google Analytics använder cookies, som är en textfil som lagras på din dator. Denna information sparas endast för att kunna mäta antalet besökare på sidan och se hur sidan har använts.

Jag förstår