Next Stop 2035 logo

Frågor och svar

1Vad är det här? Läs svar

Det här är hur kollektivtrafiken i Göteborg, Mölndal och Partille kommer att se ut i framtiden. Som en grund för det ligger medborgardialogen Next Stop 2035, där invånarna fick tycka till om olika alternativ för trafikkoncept, ge sina åsikter om vad som är en bra resa och vad som är viktigast i kollektivtrafiken. Vi genomförde Next Stop 2035 under hösten 2015. Resultatet från medborgardialogen arbetades in i ett förslag som gick ut på remiss våren 2016. Efter remissvar och synpunkter bearbetades förslaget ytterligare och beslutades till sist av alla samarbetsparter under våren 2018.

Stäng
2Varför utvecklar ni kollektivtrafiken? Läs svar

För att kollektivtrafiken inte ska slå knut på sig själv när staden växer behöver vi utveckla den. Om 20 år beräknas det att bo 800 000 personer och arbeta 400 000 personer i Göteborg, Mölndal och Partille. Jämfört med idag är det en ökning på 200 000 boende och 100 000 arbetstillfällen. Det är personer som behöver ta sig till jobbet, skolan eller fritidsaktiviteter. Efterfrågan på en snabb, smidig och pålitlig kollektivtrafik kommer alltså att öka. En utvecklad kollektivtrafik behövs också för att binda samman storstadsområdet, korta restiderna och göra det enkelt för alla att ta del av stadens utbud och möta andra invånare.

Stäng
3Varför ville ni prata med invånare? Läs svar

För att få underlag att ta rätt beslut när vi planerar för framtidens kollektivtrafik. Vi ville ha in så många olika infallsvinklar som möjligt för att kunna komma fram till något som blir så bra som möjligt, för så många som möjligt. Medborgardialogen bestod av flera delar. På den här webbplatsen kunde invånare enkelt bidra med åsikter om framtidens kollektivtrafik. Genom fokusgrupper fick vi in fördjupade insikter om vad som är viktigast för resenärerna. Vi förde separata dialoger med ungdomar och funktionsnedsatta – grupper som har unika behov och särskilda relationer till kollektivtrafiken. Samtalen har handlat om vilka kvaliteter som är viktiga i kollektivtrafiken, exempelvis restid, pris och komfort men även uppfattningarna kring nya trafikkoncept.

Stäng
4Men hade man verkligen chans att påverka? Var inte allt redan bestämt? Läs svar

Medborgardialogen var till för att kunna utforma framtidens kollektivtrafik på ett sätt som möter människors behov. Den har varit helt central i arbetet med att ta fram en målbild. Kollektivtrafik är alltid en kompromiss mellan olika önskemål och intressen, men för att kunna göra kompromisser måste vi veta vilka behov och önskemål som finns. Under våren 2016 gick ett förslag ut på remiss, där bland annat medborgare, organisationer och myndigheter har lämnat sina synpunkter.

Stäng
5Vad har hänt med mina synpunkter? Läs svar

Vi arbetade in de synpunkter som kom in från 2015 års medborgardialog, från stadsdelsnämnder och andra delar i kommunerna i den målbild som beslutades av fullmäktige i kommunerna och Västra Götalandsregionen. Ett sådant här arbete är alltid en kompromiss och allas önskemål kan tyvärr inte tillgodoses.

Stäng
6På vilket sätt innebär satsningarna att människor i socialt utsatta områden får det bättre? Läs svar

Att satsa på kollektivtrafik är en satsning på jämställdhet och jämlikhet. Ett av målen med utvecklingen är att underlätta ett enkelt vardagsliv. En satsning på kollektivtrafiken gynnar alla, inte minst de som saknar tillgång till bil. I framtiden kommer områden knytas ihop på ett nytt sätt som skapar bättre förutsättningar för att resa mellan olika stadsdelar.

Stäng
7Det här rör bara stomnätet. Varför är inte lokalbussar, färjor och andra delar med? Läs svar

Målbilden fokuserar på det som kräver långsiktig planering och stora investeringar, men det betyder inte att andra delar är mindre viktiga. Trafiken i stomnätet kopplar till övrig kollektivtrafik i storstadsområdet och den regionala kollektivtrafiken utanför. Utvecklingen av bytespunkter där olika trafikkoncept möts spelar en viktig roll. Metrobussnätet omfattar även den trafik som nu körs av expressbussarna. En tydligare beskrivning av hur stomnätet kopplar till övrig kollektivtrafik finns i målbilden, som du hittar under fliken Bakgrund.

Stäng
8Vad har Next Stop 2035 och Målbilden för stadstrafiken i storstadsområdet med regeringsuppdraget om storstadssatningar (Sverigeförhandlingen) att göra? Läs svar

Sverigeförhandlingens överenskommelse från sommaren 2017 innehåller en statlig medfinansiering av fyra kollektivtrafiksatsningar i Göteborg som är hämtade ur Målbild Koll2035: Spårväg från Linnéplatsen över eller under älven till Lindholmen och vidare mot Frihamnen och Brunnsbo, Citybusstråken från Lindholmen till Vårväderstorget och från Backaplan till Backa, samt linbanan från Järntorget till Wieselgrensplatsen. Vill du veta mer om Sverigeförhandlingen hittar du information här.

Stäng
9Vilka var med i dialogen? Läs svar

Drygt 6 700 personer. Dialogen bestod dels av en webbenkät som 6 388 personer svarade på, dels av 30 fokusgrupper med cirka 340 personer. Deltagarna var medborgare, högstadieelever, näringsliv och de funktionsnedsattas organisationer. Utöver det fick stadsdelsnämnder och andra delar av kommunerna fått tycka till.

Stäng
10Vad tyckte dom? Läs svar

Enkäten kan snabbt sammanfattas i att ett byte går bra, det är viktigare att bussen eller spårvagnen går ofta än att man slipper byta, alla föreslagna trafikslag ses som bra, det är okej att stå upp på buss eller spårvagn i cirka 10 minuter, det är inget problem att ha lite längre gångväg till hållplatsen om själva resan går fortare och resenärerna är inte villiga att betala mer för att åka spårvagn än för att åka buss.

Fokusgrupperna kan i korthet beskrivas med att trygghetsaspekten är väldigt viktigt, exempelvis att hållplatserna är belysta och väderskyddade men även att kameraövervakning kan vara önskvärd. På eventuella förarlösa fordon behövs trygghetsvärdar ombord. Bekvämare säten, mjukare körning och luftkonditionering i fordonen var andra vanliga önskemål. Gällande trafikslagen är många positiva till linbana om den kan integreras väl i övrig kollektivtrafik, stombussarna måste bli bekvämare och tillgängligare, expressbussar tystare och i eget körfält och spårvagnarna snabbare och tystare. Från ytterområden efterfrågar invånarna bättre snabbförbindelser till city, men också till andra ytterområden.

Här kan du läsa resultatet från medborgardialogen.

Stäng
11Kan man fortfarande tycka till? Läs svar

Nej, medborgardialogen och remissrundan är avslutad och förslaget är beslutat i kommunfullmäktige i Göteborg, Mölndal och Partille samt regionfullmäktige i Västra Götalandsregionen.

Stäng
12När ska det vara klart? Läs svar

Utvecklingen av kollektivtrafiken i stomnätet är uppdelat i tre etapper.

Etapp ett innefattar stadsbana på Norra Älvstranden, delar av spårvägen på Alléstråket, linbana över älven, separat körfält för metrobuss i Tingstadstunneln och citybuss i Tuve, Kallebäck och Gårda. Planen är att den första etappen är klar omkring 2022.

I etapp två ingår fortsättning på spårvägen på Alléstråket, stadsbana längs Dag Hammarskjöldsleden, spårväg från Hjalmar Brantingsplatsen till Brunnsbotvärförbindelse sydost, flera citybussar och infartsstråk för olika metrobussar. Den andra etappen beräknas vara klar ca 2027.

Den tredje etappen består av spårvägstunnel mellan Kortedala och Alelyckan, stadsbana från Lindholmen till Stigberget och vidare till Linnéplatsen, citybuss Eriksberg–Länsmansgården, Mellanstadsringen och flera infartsstråk och tvärförbindelser för metrobussar. Etapp 3 ska enligt plan vara klar kring 2035.

Stäng
13Bilden med ringarna på kartan, vad betyder den? Läs svar

Ringarna visar tvärgående stråk. Något som var tydligt i dialogen är behovet av fler tvärförbindelser som bättre knyter samman staden, kortar restider så att man slipper ta sig in till city bara för att byta. Med en mellanstadsring (metrobuss) och en innerstadsring (snabb spårväg) kommer det gå snabbare att resa direkt mellan olika delar av storstadsområdet samtidigt som det blir mindre tryck på de centrala delarna. Tvärförbindelserna kopplar till den övriga kollektivtrafiken i bytespunkter.

Stäng
14Finns det en koppling mellan stadsutveckling och kollektivtrafiken? Läs svar

Kollektivtrafiken ska användas för att länka samman staden, möjliggöra förtätning och berika stadsmiljön. Den sociala konsekvensanalysen som genomfördes i samband med att förslaget togs fram, visar att målbilden ger stora sociala nyttor för boende i storstadsområdet, men kan leda till negativa konsekvenser om inte utformningen görs på rätt sätt. För att säkerställa en bra framkomlighet på systemnivå och samtidigt ta hänsyn till stadslivet på vissa platser har vi tagit fram riktlinjer för trafikkoncepten. De anger riktvärden (gröna) och gränsvärden (gula) för kvalitetskrav på turtäthet, hållplatsavstånd, lägsta hastighet etc. För att en linje ska tillhöra exempelvis Citybusskonceptet måste huvuddelen av körvägen uppfylla grön nivå. På kortare sträckor kan en gul nivå accepteras om det är motiverat av trafiksäkerhets- eller stadsmiljöskäl.

Stäng
15Vilka nya färdmedel kommer finnas i framtiden? Läs svar

Stadslinbanan är det enda helt nya färdmedlet. Erforderlig kvalitet och kapacitet kan uppnås genom att bygga vidare på dagens trafikslag. Men det krävs stora investeringar och nya, tydligare trafikkoncept. Spårvagnstrafiken kommer fortsatt vara en bas i stadstrafiken, men delas upp i stadsbana för de längre stråken och spårvagn för de kortare. Dagens stombuss vidareutvecklas till det mer renodlade konceptet citybuss. Metrobuss gör ett liknande jobb som pendeltåg men längs befintliga trafikleder runt och genom centrum på egna banor med stationsliknande hållplatser.

Stäng
16Hur tänker man sig linbanor i Göteborg? Läs svar

Den första stadslinbanan har redan kommit långt i planeringen och kommer om den byggs vara en del av kollektivtrafiksystemet. Stadslinbanan i Göteborg kommer ha en kapacitet som motsvarar en spårvagnslinje i femminuterstrafik och en hög turtäthet. Gondolerna går i 25 km/h och har plats för upp till 25 passagerare, men även för cyklar, barnvagnar och rullstolar. Den har tre kablar för hög komfort och säkerhet.

Stäng
17Varför stadslinbana? Läs svar

Linbanor är effektiva lösningar för att överbrygga älvar, dalgångar, motorvägsleder och andra barriärer samt binder samman staden och minskar avståndet mellan fastland och Hisingen. De är separerade från annan trafik, driftssäkra och har låga driftskostnader jämfört med andra kollektivtrafikslag. De har typiskt också en betydligt kortare planerings- och byggtid än annan infrastruktur.

Stäng
18Varför är det inga andra nya trafikslag, som monorail eller tunnelbana? Läs svar

Vi har utrett flera olika trafikkoncept under resans gång, men till slut landat i att det bästa vi kan göra att vårda och vidareutveckla det system vi redan har. Stora delar av spårvägsnätet håller kvalitet för stadsbana. De stora trafiklederna runt och genom staden kan utnyttjas för ett snabbt bussystem och längs många sträckor finns det redan egna busskörfält. Med Västlänken och den utveckling som beskrivs i Målbild Tåg 2035 kan pendeltågtrafiken också dra ett större lass.

Det handlar alltså om att ta tillvara det vi har, vara kostnadseffektiva och samtidigt öka kapacitet och effektivitet i kollektivtrafiken.

Stäng
19Men vad kommer det här att kosta då? Läs svar

Bedömningen är att utvecklingen av framtidens kollektivtrafik kommer att kosta cirka 25 miljarder kronor i investeringskostnad. Det fördelas grovt på stadsbana 6 miljarder kronor, övrig spårväg 1 miljard kronor, stadslinbana 1 miljard kronor, metrobuss inklusive stationer 9,5 miljarder kronor, citybuss 2,5 miljarder kronor och bytespunkter, pendelparkeringar och uppsnabbningar 5 miljarder kronor. Dessutom tillkommer ökade kostnader för trafikering.

Stäng
20Vad gör det för nytta? Läs svar

Förutom att fler kommer kunna resa med kollektivtrafiken, förkortas restiden i stomnätet med i genomsnitt 20–25 procent. Kollektivtrafiken blir mer pålitlig och bekväm, innerstaden avlastas och det blir lättare att ta sig till skola och arbete. Hela staden blir mer tillgänglig för fler invånare. Det skapar bra förutsättningar till ett enklare vardagsliv. I en tätare och sammanbunden storstad blir bilen ett komplement till kollektivtrafik, gång och cykel istället för tvärtom.

Stäng
21Vad händer nu? Läs svar

Nu börjar arbetet med ta fram åtgärdsplaner för att förverkliga målbilden. Den gemensamma målbilden är ett underlag för hur vi ska bygga upp framtidens kollektivtrafik i Göteborg, Mölndal och Partille. Den kan ses som en fördjupning och vidareutveckling av K2020. Åtgärderna i målbilden gör det möjligt att nå tidigare uppsatta mål för färdmedelsfördelning, men de behöver kompletteras med andra åtgärder som ligger utanför målbildens avgränsningar. Exempelvis hanterar målbilden inte finansieringsfrågan, utan den ska behandlas i separata processer och i arbetet med att ta fram åtgärdsplaner.

Stäng
22Vilka kommer jobba med detta? Läs svar

Göteborgs stad, Mölndals stad, Partille kommun och Västra Götalandsregionen kommer att ha en nära samverkan och jobba tillsammans med Trafikverket för att nå målen.

Stäng