Next Stop 2035 logo

Nu går nästa avgång mot framtidens kollektivtrafik!

Göteborgsregionen växer. 2035 beräknas det bo 200 000 fler invånare i Göteborg, Mölndal och Partille än vad det gör idag. 100 000 fler personer beräknas arbeta i området. Att växa är en möjlighet att utveckla den storstad och region vi vill ha, men det kommer kräva investeringar. Efterfrågan på en smidig och pålitlig kollektivtrafik kommer att öka. Kollektivtrafiken behövs för att binda samman storstadsområdet, korta restiderna och göra det enkelt för alla att ta del av stadens utbud och möta andra invånare.

För att kollektivtrafiken inte ska slå knut på sig själv när staden växer har kommunerna, Västtrafik och Västra Götalandsregionen tillsammans tagit fram en plan för stadstrafikens stomnät. Som en grund till planen ligger medborgardialogen Next Stop 2035, som genomfördes 2015.

I medborgardialogen deltog 6 338 personer i webbenkäten och 526 kommentarer lämnades. Dessutom genomfördes 28 fokusgrupper där 340 personer medverkade. Tillsammans med omvärldsstudier, analyser och resenärsstudier ledde dialogen till framtidens kollektivtrafik.

Här nedan kan du läsa resultatet från medborgardialogen.

Ett byte går bra

Om resan går snabbare kan en majoritet tänka sig att göra ett byte när de reser kollektivt. Dock inte fler byten, även om resan skulle gå ännu snabbare.

Image

Många avgångar eller slippa byta?

Det är viktigare att bussen/spårvagnen/tåget går ofta än att man slipper byta. Av de svarande som bor i Torslanda och Askim är det en något större andel som tycker att frånvaron av byten är viktigare, vilket kan hänga ihop med de resvanor man har i dagsläget.

Image

Alla trafikslag är bra.

De som har deltagit i webbdialogen är positivt inställda till samtliga föreslagna trafikslag, både när det gäller att ha dem där man bor och att använda dem.

Image

Är det okej att stå?

Att slippa stå är en viktig kvalitet för den som åker kollektivt. Trots detta är det ganska många som tycker att det är okej att stå i upp till 10 minuter under rusningstrafik. Inställningen skiljer sig dock åt beroende på var man bor; i Partille och Angered tycker totalt 45 % att det bara är okej att stå i fem eller noll minuter. I Örgryte/Härlanda är det 27 %.

Image

Kort restid eller nära till hållplats?

Om resan med kollektivtrafik går snabbare kan en majoritet tänka sig att gå eller cykla lite längre till hållplatsen.

Image

Betala mer för spårvagn?

Spårvagn är ett populärt trafikslag. Men att dra fram spårvagnsspår kostar mer än att etablera en ny busslinje. På frågan om man är villig att betala lite mer för att åka spårvagn är svaret ganska tydligt nej.

Image

Fokusgrupper

Parallellt med webbenkäten genomförde vi under hösten även 28 träffar med fokusgrupper runtom i hela Göteborg. Syftet med dessa grupper var att få en djupare förståelse kring hur man ser på kollektivtrafiken i olika områden. Här kommer ett sammandrag av vad fokusgrupperna tyckte. Vill du veta mer, ladda ner dialograpporten.

Om trygghet och komfort:

Trygghetsaspekten är viktig och många är positiva till trygghetsvärdar och kameraövervakning ombord. På hållplatserna tycker de att belysning är viktigt och att kurerna skyddar mot väder och vind. Även här är kameraövervakning önskvärd. På förarlösa fordon behövs personal eller värdar ombord för att öka tryggheten. Män ser mer positivt på förarlösa fordon än kvinnor. Bekvämare säten, mjukare körning och bättre temperatur i fordonen var andra vanliga önskemål.

Om fordonsslagen:

Många är positiva till linbana under förutsättning att den är väl integrerad med övrig kollektivtrafik. Linbana ses som bra kollektivtrafik men också som potentiell turistattraktion. Vanliga farhågor, särskilt hos kvinnor, är frågor som rör trygghet och säkerhet.

Stombuss måste bli bekvämare såväl vad gäller körsätt som tillgänglighet för barnvagnar och rullstolar. En stombuss som går ofta (var 4:e minut) föredras ändå framför en spårvagn som går mer sällan (var 8:e minut). Snabb- och expressbussar borde gå snabbare och tystare, köras mjukare och i eget körfält. Bättre tillgång till sittplats och effektivare av- och påstigning efterlyses också. Snabbspårvagn är välkommet då många klagar över dagens långsamma spårvagnsresor.

Många efterfrågar möjligheten att ta med cykel ombord. Då hade fler kunnat ha lite längre till hållplatsen, men ändå välja kollektivtrafiken. Cykel hade blivit en del av trafiksystemet. I fokusgrupperna ansågs högbana bättre än snabbspårvagn, och man talar särskilt om trafikslagets möjlighet att knyta samman ytterområdena, medan snabbspårvagn var mest populärt i webbenkäten.

Om hastighet:

Flera av deltagarna tycker att kollektivtrafiken går för långsamt, framför allt i relation till bilen. Många från ytterområdena tycker att turtätheten är ett problem. Bättre snabbförbindelser till city men även snabblinjer mellan ytterområden, efterfrågas. Väldigt många tar upp att Göteborg saknar tvärförbindelser. Strukturen bygger för mycket på att man måste ta sig in till city för att sedan kunna ta sig ut till sitt egentliga resmål – det saknas kontakt mellan ytterområdena. Många på Hisingen upplever sig avskurna från resten av Göteborg. Boende i nordöstra Göteborg menar att de inte är tillräckligt väl ihopkopplat med city. Nästintill alla, med undantag för personer med funktionsnedsättning, menar att spårvagnarna har för många stopp i city.

Focus groups

Om buller:

Väldigt många efterfrågar tystare trafik, framför allt utifrån ett resenärsperspektiv. Som boende i city har man en relativt hög acceptans för ljud – man har gjort ett aktivt val att bo centralt och då följer buller, resonerar många. Samtidigt menar flera att ljud från spårvagnar och bussar som bromsar eller accelererar är ett väldigt störande moment. Man framhåller elbussarna på linje 55 som något bra.

Om boende:

Tillgång till kollektivtrafik är viktigt vid val av bostad för framför allt småbarnsfamiljer. Barnen ska kunna ta sig mellan skola, fritidsaktiviteter, vänner och hem på ett smidigt sätt.

Så här tog vi hand om era åsikter

Huvuddelen av de planer vi arbetat fram för framtidens kollektivtrafik i Storgöteborg fick stort stöd i medborgardialogen, men i några fall har vi ändrat eller förtydligat planerna till följd av responsen. En del av svaren – exempelvis om påverkan på stadsmiljö och stadsutveckling – visade sig vara svårare att dra fördjupade slutsatser av, men dialogen gav ändå en fingervisning om vad som är viktigt att tänka på.

Det här gillade ni med förslaget till Målbild

  • Vidareutveckla dagens infrastruktur – De som deltagit i dialogen stödjer tanken på att använda och vidareutveckla dagens infrastruktur (spårväg, trafikleder etc) i flera steg samt är positiva till nya tekniska lösningar. Det var små skillnader i svaren beroende på ålder, kön och var man bor, men i fokusgrupperna var det tydligt att man föredrog de trafikslag man redan har i sitt område.
  • Önskvärt med valfrihet – Det var tydligt att man vill ha valfrihet – till exempel att i vissa fall kunna komma nära eller slippa byten men i gengäld få en längre restid och i andra fall att gå lite längre eller göra ett byte men få en snabbare resa. Det stöder målbildens princip om en tydligare uppdelning mellan ett snabbnät och övriga delar av stomnätet.
  • Stöd för tvärlänkar – Dialogresultatet stödjer också förslagen om fler tvärlänkar för att slippa åka in i City för att byta linje, liksom att avlasta Brunnsparken genom att bland annat göra förbifarter runt City med Allélänken som ett exempel. Kvalitetsmålen för restider mellan viktiga platser i stadsområdet, turtäthet och pålitlighet låg i linje med deltagarnas förväntningar.
  • Positivt med gamla och nya trafikslag – Överlag var man positiv till de föreslagna trafikslagen – nya och uppgradering av befintliga. Det fanns egentligen inga låsningar, huvudsaken är att trafikslaget ”gör sitt jobb”.

Åsikter och synpunkter som påverkat förslaget till målbild

  • Ett byte på en resa ”över hela stan” kan de flesta tänka sig, men betydligt färre accepterar två eller fler. Man föredrar en snabbare resa med ett byte än en långsammare utan byte.
  • Dialogdeltagarna lämnade många synpunkter på hur bytespunkterna är utformade, allt från hur lätt det är att hitta anslutande tur till väderskydd, kringservice, lånecyklar etc.
  • Många synpunkter har att göra med hur själva trafiken sköts såsom klimat ombord, körstil och förarbeteende, fordons- och hållplatsutformning såsom belysning, sätenas storlek och placering etc. ElectriCity-bussarna (linje 55) framhålls som ett positivt exempel på hur bussar kan utformas – och låta (det vill säga lite). Bemanning är viktig, även om systemen blir förarlösa.
  • Biljettsystemet är en återkommande fråga i dialogen. Synpunkterna visar på vikten av enkla och tydliga koncept och begripliga linjenät, liksom bra information under resan.
  • Många väljer bostad, men inte arbete, utifrån hur bra kollektivtrafiken är och då framförallt för barnens skull. Det understryker vikten av enkelhet, säkerhet och trygghet i systemet.
Här laddar du ner dialog-rapporten som PDF